IMG_1006

Onsjöstugan, Kulturen i Lund

På ryggåsstugan ”Onsjöstugan” från 1700-talet som finns på Kulturen i Lund har vi bytt tak.

Tidigare hade den ett torvtak på platonmatta och nu har den fått nytt undertak och återvunna handslagna takpannor.

Ett antal övriga detaljer har också gjorts mer tidsenliga. Det går att läsa mer om det på kulturens blogg 

IMG_1006

Bara räcke saknas.

Vindsrenovering Listarum

På en kringbyggd gård på Österlen har vi totalrenoverat vinden. Vi bytte till pannplåt på yttertaket och isolerade snedtak med cellulosaisolering. Invändigt lade vi nya furugolv och väggar och snedtak kläddes med granpanel i fyra olika bredder. Tre sovrum inreddes och ett badrum med dusch byggdes. Från butiken användes gamla spegeldörrar som renoverades och målades.

Vår Vägg- & Takfärg målades på väggar och i tak. Lister, dörrar och detaljer målades med linoljefärg

Nästa steg i projektet blir att inreda logen till ett stort kök. Håll utkik på hemsidan och på Instagram!

Fasadrestaurering Stora Herrestad

Fasadrestaurering Stora Herrestad

Under 2016 restaurerade vi två fasadsidor på Stora Herrestads säteri, 10 km norr om Ystad.
Fasaden hade stora problem med färgen och stora sjok av puts som föll ned. Färgen var tät färg och putsen bestod av stark cement. Putsen bilades bort i sin helhet och under dolde sig fantastiskt fint murad sandsten. Vi putsade om med luftkalkbruk och avfärgade med kalkfärg.

Fönstren hade stora rötskador. De var inåtgående, installerade under 60-70-talet och var dels tekniskt felaktigt gjorda men var också av dålig virkeskvalitet. Vi tillverkade nya med samma spröjsindelning, fast utåtgående, och målade med linoljefärg.

Krister Wall Arkitektkontor var också engagerade i projektet och tog fram kulörförslag samt ritade nya entrédörrar till gaveln. Huvudentréns pardörr från 1700-talet renoverades och blev grön. Mässingsbeslagen var skadade och vi lät en hantverkare i Tyskland gjuta nya med de gamla som förlaga.

De bör sparas, är bättre än nytillverkade...

Återbruk av tegelpannor

I vår butik har vi åtskilliga tusen tegelpannor av olika modell för återbruk. Det kan vara till att lägga ett helt tak eller att hitta reservpannor när stormen varit framme.

Tyvärr slängs det väldigt många tegelpannor av god kvalitet vid takrenoveringar. Alldeles för ofta ser vi takbyten som vi anser vara helt åt skogen fel.

Ett exempel illustreras av bilden ovan.

Det gäller två fastigheter i centrala Malmö. Ca 30 000 tegelpannor av märket Börringe (1-kupig falsad) slängs i container. Istället ska nya tegelpannor monteras. Vi frågar oss varför? I det här fallet görs 4 av 4 fel:

  1. Miljöpåverkan
    Nytillverkningen av nya pannor har sin miljöpåverkan. De gamla pannorna påverkar inte miljön längre, utan kunde gärna återmonteras efter undertaksbytet.
  2. Ekonomi
    Är det verkligen billigare att slänga de gamla och byta till nya? Med lite kreativt tänkande går det utmärkt att plocka ned de gamla, lagra på ställningen och återmontera. Till ett lägre pris.
  3. Hållbarhet
    De nya tegelpannorna är garanterat sämre kvalitet än de gamla. 100 år gamla tegelpannor har bestått provet, och kommer att hålla många hundra år till. Här finns en spridd myt. Vi har stött på konsulter som råder kunder att byta till nya ”för att de gamla har gått 50 frostcykler och därför är slut”. Detta ifrågasätter vi. Om det är något man hittar i arkeologiska utgrävningar är det väl tegel? Tegel håller över tid.
  4. Estetik
    Utseendet på ett gammalt tegeltak är något helt annat än ett nylagt sterilt. De gamla har en fin patita! Och är det mycket alger kan de rengöras istället för att bytas! Titta ut över taken i våra städer och fundera på vilka hus som är fina.
    Det är de med gamla tegelpannor; Börringe, Weberöd, Trelleborg-Minnesberg, Heby. Och nockpannorna ligger som kronan på verket!

Vi vill bilda opinion mot att slänga gamla tegelpannor!
De är en inte oviktig del av vårt kulturarv.

DSC_0139webb

Broby Gravkapell

På kyrkogården i Broby ligger en riktig liten pärla!
Ett åttakantigt litet murat kapell med pelare, plåttak och ett kors högst upp.

När vi kom dit användes inte kapellet, utan var ganska slitet. Man hade också fuktproblem vilket visade sig i att putsen invändigt släppte. Problemet var (som så ofta) felaktiga materialval i tidigare renoveringar. Invändigt var putsen målad med tätfärg, vilket gjorde att fukten sögs högt upp i murarna med skador som följd.

Plåttaket läckte och betongurnorna som pryder pelarna höll på att falla ned.

Det blev omfattande åtgärder.

Utvändigt togs den gamla färgen bort, putsen lagades och vi avfärgade med kalkfärg.
Invändigt skrapades också färgen bort och efter putslagningar målades väggarna med kalkfärg samt linoljefärg. När vi tog bort färglagren upptäcktes ursprungliga färgerna. I brösthöjd fanns en tunn linje i typ mörkrött. Ovanför var kulören vit och nedanför beigeaktig. Kulörerna har återställts till så nära ursprungligt som möjligt. Projektet hade antikvarisk medverkan som bistod.

Plåttaket lades om i sin helhet och målades grönt.

Plåtkorset på toppen skulle renoveras, men var i så dåligt skick att ett nytt tillverkades istället, med det gamla som förlaga.

Betonggolvet var målat med en tät färg och hade därför mycket färgsläpp. Tätheten bidrog till fuktproblemen i väggarna. Färgen togs bort och vi lade dit tegelplattor istället.

I väggarna fanns ett par tilluftsventiler som sattes i drift. Plåtkorset och taket därunder, tillverkades så att kapellet ventileras upp och släpps ut i korset. På så sätt fungerar ventilationen genom självdrag.

Taket isolerades med cellulosaisolering och värmepump installerades. Gjutjärnsfönstren fick invändiga innerbågar också. Numera kan kapellet användas året runt!